I Tunatrakten lever historien sida vid sida med nutiden, och i bygdens hjärta klappar en stark tradition av hantverk. Från generation till generation har kunskaper i slöjd och smide förts vidare, och än idag skapas det med händerna – från de finaste detaljer i trä till robusta konstruktioner i järn. Denna artikel utforskar hur dessa traditioner inte bara överlever, utan också utvecklas och bevaras för kommande generationer.
Slöjd och gemenskap
Slöjden i Tunatrakten är mer än bara ett hantverk; det är en social samlingspunkt och en källa till gemenskap. Tuna hembygdsförening, med sina träffar i den gamla kyrkskolan, är ett levande exempel. Här samlas människor, både erfarna och nybörjare, för att dela med sig av kunskap, inspirera varandra och skapa tillsammans. Knyppling, täljning och andra slöjdformer får nytt liv i en miljö där ljudet av verktyg blandas med samtal och skratt. Genom organisationer som Hemslöjden stöds och utvecklas dessa traditioner över hela landet.
Den årliga julmarknaden i Tuna är ett annat tillfälle där hantverket lyfts fram. Besökare får chansen att se och köpa handgjorda föremål, och får samtidigt en inblick i den passion och det arbete som ligger bakom varje alster.
Smidets plats i Tunabygden
Smidet, med sin inneboende styrka och precision, utgör en annan viktig del av Tunatraktens hantverksarv. Smeder har genom tiderna format metallen till allt från hästskor och jordbruksredskap till konstfulla järnstaket och grindar. Smidet har varit en central del i hela Sverige, och Otto Chamberts samling vid Riksarkivet ger en unik inblick i smedernas värld. Chamberts samling, rik på fotografier, dokument och tidningsartiklar, levandegör smedernas liv och arbete, från enkla bysmeder till specialister som liesmeder och låssmeder.
Traditionellt har det funnits en nära koppling mellan slöjd och smide. Smeden tillverkade ofta de verktyg som slöjdaren behövde – yxor, knivar, stämjärn och andra redskap. Denna samverkan visar hur de olika hantverken kompletterade varandra och bidrog till ett fungerande lokalsamhälle.
Även om det är svårt att hitta många exempel på dagens smeder, så ser vi hur Sme’n i Frösthult, som deltog i Rebusrundan 2017 i Fjärdhundraland, visar upp en kombination av både traditionellt smide och träslöjd.
Textilslöjdens roll
Även textilslöjden har en lång och rik historia i Sverige. Även om Tunatrakten kanske inte är mest känd för just textilslöjd, så kan vi se till andra delar av landet. Kulturens årsbok 1989 beskriver den skånska och halländska sticktraditionen, där stickning, eller “binge”, var en viktig inkomstkälla, särskilt i södra Halland under 1700- och 1800-talen. Genom förläggarsystemet, där stickare försågs med material och levererade färdiga produkter, kunde hantverket anpassas till en växande marknad. Detta visar på en bredd av hantverkskunnande och hur det kunde spridas och utvecklas över tid.
Precis som i fallet med smide och träslöjd så har textilslöjden, även om den inte är lika utbredd i Tunatrakten, bidragit till det rika svenska hantverksarvet.
Hantverk i en digital tid
Idag, i en alltmer digitaliserad värld, öppnas nya möjligheter att bevara och sprida kunskap om traditionella hantverk. Genom att dokumentera tekniker, mönster och berättelser digitalt kan man nå en bredare publik och säkerställa att kunskapen inte går förlorad. Forskning visar hur civilsamhället, inklusive hembygdsföreningar, spelar en avgörande roll i detta arbete. Genom att digitalisera samlingar, skapa digitala arkiv och använda sociala medier kan man tillgängliggöra kulturarvet för fler och skapa nya plattformar för lärande och engagemang. Även om konkreta exempel från Tunatrakten är under utveckling, är digitaliseringen en viktig fråga för många hembygdsföreningar, inklusive Tuna hembygdsförening.
Hantverkets framtid
Framtiden för de traditionella hantverken i Tunatrakten är ljus. Genom att bevara och vårda det gamla, samtidigt som man omfamnar nya möjligheter, kan en levande hantverkstradition fortsätta att blomstra. Tuna hembygdsförening, med sina aktiviteter och engagemang, är en viktig drivkraft i detta arbete. Evenemang som Rebusrundan bidrar till att synliggöra det lokala hantverket. För att nå ut till yngre generationer kan man satsa på workshops, kurser och samarbeten med skolor, där unga får prova på olika hantverkstekniker och lära sig av erfarna utövare. Genom att använda sociala medier och andra digitala plattformar kan man också skapa intresse och engagemang hos en yngre publik, och visa att traditionellt hantverk är relevant och spännande även i en modern tid.