Väl framme i Amerika anlände de flesta immigranterna till New York, och där fanns två anläggningar – Ellis Island och Castle Garden – som heter Fort Clinton i dag och ligger på sydspetsen av Manhattan. Den var även den ankomstterminal som användes mest under 1855–1890 för de immigranter som ankom då. Det tros ha passerat mellan åtta och tolv miljoner genom terminalen.
Ellis Island
Ligger på sydspetsen strax utanför Manhattan, i närheten av statyn Frihetsgudinnan. Terminalen började användas när Castle Garden hade slutat ta emot immigranter. Här passerade omkring hundra miljoner människor under 1892–1954. Det sägs att immigranternas procedur var ungefär mellan tre och fem timmar lång. Den mesta tiden gick åt till att köa. Sedan färdades immigranterna och deras koffertar därifrån till Ellis Island.
Allt deras bagage kontrollerades noga och så gjordes även med deras handlingar, i ett så kallat inskrivningsrum. Alla fick de genomgå en hälsoundersökning och myndigheterna letade särskilt noga efter individer som var mentalsjuka, blinda eller misstänktes bära på någon smittsam sjukdom. Upptäcktes några som bar på smitta fick de sitta i karantän. Individer som bara var sjuka fick läggas in på sjukhus. Hittade myndigheterna några som de inte kunde bedöma vara allvarligt sjuka fick de vistas i en sovsal under flera dagar.
Alla immigranter fick frågor att svara på och det var för att bevisa att de hade korrekta utresehandlingar från sina hemländer. De skulle även ha med sig en viss summa pengar som skulle täcka sina första utgifter. Det var viktigt, för det var inte tal om att immigranterna skulle få pengar när de anlände till Amerika.
De allra flesta av immigranterna kunde passera utan problem genom de två terminalerna och efter det fick de transport till det som numera är Battery Park och som ligger på södra Manhattan.